Sluta att mobba Alice!

Efter valet i september var kulturminister Alice Bah Kuhnke den stora snackisen, en välkänd programledarprofil och do gooder som saknade erfarenhet av politik på högre nivå. Nu när hon varit kulturminister i fyra veckor stormar det för fullt kring hennes person.

Vad kan Alice om kultur? Inte mycket om man får tro de kulturskribenter som just nu hetsar mot hennes okunskap om svensk kulturpolitik. Huvudkritiken verkar vara att Alice "saknar kulturell kärna". Betyder det att hon är obildad? Alice rapporteras läsa facklitteratur och forskningsrapporter, fast själv hävdar hon att hon läser böcker. Hon kritiseras för sin kulturpolitiska debattartikel i DN den 5/11, där hon enligt ett svar från biträdande kulturchefen Jens Liljestrand på Expressen bara framför floskler och substanslös textreklam. Men Alice är ju ingen professionell skribent utan minister. Betyder det att Alice är okunnig? Det är nog det som är kulturjournalisternas främsta angreppspunkt. Men är det sant? Kanske. Hon har nu varit kulturminister i fyra veckor och greppar ännu inte helt sitt komplexa område. Framförallt är hon dålig på att hantera medierna, och behöver mer medieträning.

Men ja, jag tycker att Alice är mobbad och tror att det beror på tre saker: Kön, etniskt ursprung och politik. Drevet mot Alice leds huvudsakligen av män. Som kvinna och offentlig person är man extra utsatt, vilket diskuteras i Maria Svelands artikel i Dagens Media. Dessutom är Alice med sitt afrosvenska ursprung och sin uppväxt på landsbygden en udda figur i den fina kulturvärlden. Kanske är kulturjournalisterna mer fördomsfulla än de vill erkänna? Men framförallt så tror jag att kritiken mot henne är politisk. Alice Bahs (och miljöpartiets) uppfattning om kulturen som ett instrument för demokrati och delaktighet ekar av 70-talets vänsterideal. Det är inte en politik som de liberala kulturcheferna på de stora tidningarna skriver under på. Det bekräftas av folkpartiets surmagade kulturpolitiska sekreterare Jasenko Selimovic i en debattartikel i DN den 6/11, Miljöpartiet tar svensk kulturpolitik till en ny bottennivå.

Det är väldigt tydligt att den mediala kultureliten förväntat sig något annat av kulturpolitiken än det som formuleras i dag. Man vill ha ökade satsningar på de stora, kulturella institutionerna, en ny mediepolitik och en politik för ett annorlunda presstöd. Men det betyder inte att den nya regeringen inte formulerat en bärande kulturpolitisk idé som är möjlig att utveckla, och att Alice Bah inte skulle vara kompetent att genomföra den. Den röd-gröna regeringen har redan förstärkt kulturbudgeten med över 225 miljoner kronor. Pengarna vill de bland annat använda till att stärka kulturskolorna och öka kontakten mellan kulturskolan och grund- och förskolan, ge ökat stöd till fria scenkonstarbetare, satsa på folkbiblioteken och kultur i miljonprogramsområden och avskaffa avgifterna till museernas basutställningar. Det, om något, är väl en bra början på en demokratisk och inkluderande  kulturpolitik.

..

Pumpa till middag på Halloween!

Butternutsquashen är en vintersquash på ca 3 kg som
härstammar från Massachussetts, USA. Den importeras
året om från Europa,och kan också med framgång odlas i
södra Skandinavien.

Jag har inte skrivit om det tidigare, men för att rädda miljön brukar jag laga vegetarisk mat minst tre gånger i veckan. Nu är det Halloween och dags för säsongens primör, pumpan! Den här gången blev det en pumpasoppa. Det utmärkta receptet hittade jag i kokboken Veggivore - med kärlek till grönt av Cecilia Vikbladh.

Pumpasoppa är inte bara gott, det är nyttigt också. Att dra ner på köttet och välja vegetarisk mat ett par gånger i veckan är nämligen en enkel åtgärd för den som vill göra en insats för att bromsa klimatförändringarna.

Min delikata soppa tillagades hemma i mitt kök och det krävde en butternutpumpa eller butternutsquash som inköptes på ICA. Jättetung att släpa hem, men det var värt besväret.

För sex personer behövs ca 1,5 kg pumpa. Dubbla receptet om ni blir fler.

Efter att pumpan halverats och kärnorna skrapats ur penslades pumpaköttet med lite olivolja och sen bakade jag det i ugnen i ca en timme så att det blev mjukt. Chili, citrongräs,lök, vitlök och ingefära bryntes i en stor gryta i ett par minuter. Sen tillsatte jag kokosmjölk på burk (kung Markatta har bra ekologisk), vatten och buljongtärningar och allt fick sjuda i ca 10 minuter. Pumpaköttet togs ut ur ugnen, skars i småbitar och lades i grytan tillsammans med citrusjuice, citrusskal och socker. Slutligen mixades alltihop med en mixerstav tills soppan blev slät och smakades av med salt och peppar. Busenkelt.

Om man vill kan man dekorera med koriander och ringla lite olivolja över också.

Soppan består mest av grönsaker. Här kommer receptet. Tänk på att köpa ekologiskt så långt det går.(4-6 personer)

1,5 kg pumpa, gärna butternut, muscat- eller hokkaidopumpa
1 röd chilifrukt
2 stjälkar citrongräs
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
2 msk olivolja
1 msk färsk, riven ingefära
3 dl kokosmjölk
8 dl vatten
2 grönsaks- eller hönsbuljongtärningar
Rivet skal och saft av en apelsin eller citron
1 msk rörsocker (gärna muscovado)
salt
svarpeppar
färsk koriander
olivolja

Halloween är en anglosaxisk högtid som slog igenom i Sverige i slutet av 1990-talet och har blivit väldans populär. I Sverige firar vi traditionellt Alla helgons dag med att tända ljus på de dödas gravar, en ganska stillsam och dyster högtid med plats för eftertanke. Troligtvis är det vårt behov av ljus och fest i mörka tider som fått oss att ta till oss den irländska och skotska traditionen med pumpor, fest och barn som hotar med bus om de inte får godis.

Happy halloween!

Låt vargarna leva, de behövs i naturen!

Vargstammen breder ut sig och vargen finns nu även utanför Stockholm rapporterar DN idag. Men kanske inte så länge till. Enligt tidigare rapporter öppnar Naturvårdsverket för licensjakt på upp till 100 vargar i vinter. Det vore synd, för enligt filmen How Wolves Change Rivers gör vargen stor nytta i naturen.

Regeringen sägs vara splittrad i frågan om den svenska vargjakten. Miljöminister Åsa Romson är mot beslutet, och har bett landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att upphäva det. Hon anser det oförenligt med Sveriges internationella åtaganden att sätta igång en massiv vargjakt. Sven-Erik Bucht anser dock att verkets beslut ska följas.

Men varför ska man egentligen skjuta vargarna när de gör så stor nytta i naturen? I filmen från den amerikanska naturparken Yellowstone, publicerad av SFG, visar sig vargen vara ytterst nyttiga för den biologiska mångfalden och till och med kunna förändra flodernas lopp.

Enligt filmen så återinplanterades vargen i Yellowstones nationalpark 1995, och det har visat sig vara ett lyckosamt experiment. När toppredatorn etablerat sig följde en kedjereaktion som ledde till en bättre skogstillväxt med fler fåglar och insekter, Bävrar och björnar ökade i antal, liksom en mängd andra arter av smådjur som tidigare hållits tillbaka.

Ja till och med floderna påverkades positivt av vargens närvaro eftersom skogstillväxten minskade jorderosionen och stabiliserade strandbankarna vilket i sin tur ledde till att flodernas lopp stabiliserades. Och hela denna fantastiska utveckling på grund av att vargen återigen fick löpa fritt i naturparken efter 70 års frånvaro.

I Sverige ser vi tyvärr annorlunda på saken. Naturvårdsverkets beslut bygger på målet att Sverige ska ha 270 vargar och att det kan alltså leda till en masslakt på varg med upp till 100 skjutna vargar i vinter, just när landet fått en regering där miljöpartiet ingår som ett av de två regeringspartierna.

Bättre hade man ju väntat sig av en rödgrön regering.

Fas 3 börjar avvecklas 2015

Den kritiserade arbetsmarknadspolitiska åtgärden 

Fas 3 börjar avvecklas 2015. 

Att Fas 3 ska tas bort blev enligt Aftonbladet klart redan två veckor efter valet i en uppgörelse mellan statsminister Stefan Löfven, Socialdemokraterna, och utbildningsminister Gustav Fridolin, Miljöpartiet. Fas 3, eller sysselsättningsfasen som den numera kallas, kom till under alliansregeringens första regeringsperiod och är en av många  kritiserad arbetsmarknadsåtgärd för de som "står längst bort från arbetsmarknaden".

Den glädjande nyheten är det nu formellt beslutats att fas 3 avskaffas. Avvecklingen börjar redan 2015 enligt Johan Dellensjö, politisk sekreterare i Västerpartiets riksdagsgrupp. Vad det innebär är fortfarande mer osäkert. Än så länge har det endast fattats ett konkret beslut i frågan: Anordnarbidraget sänks från 5000 kronor till 2200 kronor per månad. Bara det betyder förmodligen att flera fas 3-anordnare lägger ner verksamheten eftersom det inte längre bär sig att driva en lönsam verksamhet med så låg ersättning per inskriven deltagare. De anordnare som ändå vill vara kvar kommer att få hålla på tills deras avtal går ut. Det är alltså risk för att redan inskrivna Fas 3-deltagare får sitta kvar i systemet i ytterligare något år. Enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen ska programmet vara avvecklat 2016.

Hur det går med Fas 3-deltagarnas rätt till arbetsmarknadsutbildning är fortfarande oklart. Tidigare har ju den som blev inskriven i Fas 3 förlorat rätten till vidareutbildning. Det troliga är att de här rättigheterna utökas igen, eftersom det har sagts att långtidsarbetslösa förutom hjälp till jobb även ska få möjligheter att vidareutbilda sig (se AB:s artikel) men säker kan man inte vara. De långtidsarbetslösa är ingen prioriterad grupp i den nya budgeten och arbetsmarknadsdepartementets fokus ligger enligt deras hemsida på ungdomar och arbetsmiljö.

Hur som helst så blir det en förändring och tanken är enligt Johan Dellensjö att de arbetslösa i stället för att anvisas till Fas 3 ska slussas in i s.k. extrajobb inom välfärden där de ska arbeta med sånt som behöver göras och inte tidigare blivit gjort. Det ska handla om anställningar med kollektivavtalsenliga löner. Detta är, enligt Johan Dellensjö, en mycket bättre lösning än fas 3, eftersom det handlar om riktiga jobb som också ökar chansen att få andra, mer kvalificerade jobb.

TTIP - handelsavtal med politiska konsekvenser

EU-parlamentarikerna Malin Björk (v), Max Andersson (mp), 

Christoffer Fjellner (m)och Lars Adaktusson (kd) deltog i

EU-parlamentets utfrågning om TTIP på Europahuset i
Stockholm.De hade vitt skilda åsikter om avregleringarna och
skiljedoms-klausulen ISDS som ska skydda investerarna.

På Europahuset den 17 oktober diskuterades frihandelsavtalet TTIP. Talare var Henrik Isakson, tf enhetschef och huvudansvarig för TTIP på Kommerskollegium, juristen Annette Magnusson, generalsekreterare på Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut, ordföranden för LRF, Helena Jonsson, och ordföranden för den europeiska konsument-organisationen BEUC, Örjan Brinkman,

Dessutom hölls en paneldebatt med fyra EU-parlamentariker från olika riksdagspartier.

Som jag tidigare har skrivit så är TTIP mer än ett frihandelsavtal, det är ett avregleringsavtal där företrädare för EU och USA vill ta bort hinder och regleringar som de menar kan hämma det fria handelsutbytet mellan de båda unionerna. De vill också skapa nya marknader genom öppna upp större delar av den offentliga sektorn för upphandlingar av privata investerare. Målet är ökade vinster för företagen, och i en utredning beställd av EU-kommissionen har Centre for Economic Policy Research kommit fram till att avtalet kan leda till en ökning av EU:s ekonomiska produktion med 0,5 % fram till 2027.

Förhandlingarna sker i största hemlighet och alla dokument är hemligstämplade. De företrädare för nationella intressen som får tillgång till informationen har tystnadsplikt. De får sitta i ett speciellt rum utan tillgång till papper eller elektroniska hjälpmedel och har ingen chans att dokumentera den information de får.

Dessutom vill företagen ha en investeringsskyddsklausul, ISDS, som ska ge dem rätten att via ett skiljedomsförfarande överklaga politiska beslut som kan hota deras förväntade vinster. Denna klausul verkar bli den verkliga stötestenen i förhandlingarna, eftersom den skulle kunna bli ett medel för att förhindra politiska beslut kring frågor som rör t.ex miljö och arbetsrätt. Klausulens vara eller inte vara är redan nu föremål för diskussion och Anders Lindberg skrev i går i Aftonbladet att ISDS troligen omöjliggör en uppgörelse om handelsavtalet. Men enligt Anette Magnusson på Stockholms handelskammare finns de ingen anledning att oroa sig för ISDS som är en helt normal tvistlösningsmekanism som främst kommer att användas för att förhindra exproprieringar.

Helena Jonsson verkade däremot oroad. Avregleringarna av t.ex jordbrukspolitiken har varit föremål för studier av LRF och enligt Helena Jonsson skulle utfallet i dagens läge bli negativt för det svenska jordbruket och den svenska livsmedelsindustrin. Med vårt omfattande djurskydd och höga krav på livsmedelshantering riskerar svensk livsmedelsindustri att konkurreras ut av den billigare amerikanska hanteringen med stor antibiotikaanvändning, tillväxthormoner, giftiga besprutnings-medel och GMO-manipulerade grödor. Även Örjan Brinkman från BEUC hade farhågor om att konsumentskyddet kan komma att försämras kraftigt, inte minst när det gäller digitala rättigheter. Det är känt att parterna diskuterat att föra in delar av det av Europaparlamentet tidigare nedröstade ACTA-avtalet i TTIP.

Är TTIP ett bra avtal? Om det rådde delade meningar bland EU-parlamentarikerna. Malin Björk från Vänsterpartiet menade att det som beskrivs som ett borttagande av hinder och regleringar egentligen är ett avskaffande av viktiga lagar som gäller skyddet för arbetare, miljön, djur- och livsmedelshantering och farliga kemikalier som europeiska organisationer och medborgare har kämpat i åratal för att få igenom. Därför måste vi, ansåg hon, kräva att avtalets regler läggs på en högsta nivå snarare än en miniminivå om det överhuvudtaget ska vara gångbart. Max Andersson ifrågasatte om det är så smart att hemlighålla avtalets innehåll eftersom betydande delar av regelverket ändå måste röstas igenom i varje parlament innan avtalet kan godkännas. Moderaternas Christoffer Fjellner menade att förhandlingarna är öppna eftersom förhandlingsmandatet publicerats medan kristdemokraten Lars Adaktusson mest verkade vara arg på Björk och Andersson för att "de där" som han uttryckte det, vill stoppa eller kraftigt försämra ett avtal som har så många fördelar för den europeiska tillväxten.

Bland de talare som saknades under utfrågningen var företrädare för fackförenings- och miljörörelsen, områden som av allt att döma kommer att påverkas kraftigt om avtalet går igenom, och det gjorde att seminariet gav en ofullständig bild av hur TTIP egentligen kommer att påverka viktiga delar av våra liv.

Är det Ryssland eller NATO som kränker våra vatten?

1982 pågick jakten på en rysk u-båt i Hårsfjärden för fullt
men i efterhand framstår det inte som lika glasklart vilken

nationalitet den undervattensfarkost som kränkte svenska 

vatten hade.

Ubåtsjakten i Stockholms skärgård pågår återigen för fullt, och tidningarna är fulla av spekulationer och frågor av typen "Vad är det för farkost?", "Främmande undervattensverksamhet trolig" och "En inkräktare kan trycka på botten". Nödsamtal gick till Ryssland". Vissa återhållsamma röster finns också i presskören, t.ex Skånskan.se:s artikel Vänta med slutsatser.

Själv har jag försökt ställa en fråga till Rysslandsexperten Jakub Swiecicki från Utrikespolitiska institutet som chattar på Aftonbladet just nu. Tyvärr har AB fått problem med sin chattfunktion så jag har inte hunnit få svar på min fråga av experten på Rysslands närvaro i Östersjön än, men ungefär så här löd den: Nu råder återigen full kalabalik på försvarsfronten. Man jagar en u-båt i Stockholms skärgård och alla experter har bestämt sig för att den är rysk. Men hur vet man att den är rysk? När det begav sig förra gången, i början av 80-talet, så visade det sig att det var NATO-ubåtar som kränkte våra vatten för att testa vår försvarsvilja. Det hävdade åtminstone USA:s före detta utrikesminister Caspar Weinberger i  en intervju i TV-programmet Striptease enligt en artikel i Aftonbladet från den 8 mars 2000.

Frågan är alltså om försvaret och medierna just nu har tillräckligt med information för att kunna fastslå vilken nationalitet u-båten man jagar i Kanholmsfjärden har, eller om det verkligen är en främmande u-båt. För en större exposé om styrkeförhållandena i Östersjöområdet hänvisar jag till Anders Romesjös utmärkta artikel på jinge.se idag,Varifrån kommer det stora krigshotet?

Christer och Filippa fick sparken från SLL!

Torbjörn Rosdahl fick fick fortsätta
som finanslandstingsråd i SLL. Han
anses vara en skicklig förhandlare
som kan jobba över blockgränserna.

Alliansen har lyckats behålla makten i Stockholms läns landsting trots ett tapp på 8,7 % av rösterna. Nu låter man kvasten gå och rensar ut de politiker som inte har hållit måttet. Ilskan över vårdskandaler och underskotten i SLL har lett till att både sjukvårdslandstingrådet Filippa Reinfeldt och trafiklandstingsrådet Christer Wennerholm har fått lämna sina poster. Filippa valde att avgå från jobbet som sjukvårdslandstingråd och lyckades inte bli vald till finanslandstingsråd och lämnar därför politiken med omedelbar verkan. Enligt DN låg det internt missnöje bakom hennes nederlag. Spårvagnsgeneralen Christer Wennerholm har fått sparken. M-veteranen Torbjörn Rosdahl behåller sin plats som moderat finanslandstingsråd.

Det är naturligtvis tråkigt att det inte blev maktskifte i SLL, när både riksdagen och kommunen fick rödgrönt styre, men förändringarna är ändå positiva. Nya allianspolitiker, förhoppningsvis med större ekonomisk kompetens tar nu över och får försöka få ihop pengar till driften av SL och länets sjukhus som beräknas gå med ett sammantaget underskott på nästan 1 miljard.

Nya skattehöjningar eller taxehöjningar eller både ock är att vänta. De planerade utbyggnaderna av spårvägar och tunnelbanelinjer i regionen får skjutas på framtiden i väntan på hållbar finansiering. Ett annat problem är utvecklingen av Nya Karolinska Solna, det nya, toppmoderna universitetssjukhus, projekterat, byggt och drivet av privata företag som varit Filippas baby och där kostnaderna anses skena okontrollerat. I slutet av 2013 beräknades byggkostnaderna bli minst två miljarder dyrare än beräknat och den totala prislappen för byggande och drift under 30 år förutsägs hamna på minst
50 -70 miljarder. Projektet har också kritiserats för att det ger färre vårdplatser än tidigare.

Det ska bli spännande att följa utvecklingen av SLL:s verksamhet under nästa mandatperiod.