Låt vargarna leva, de behövs i naturen!

Vargstammen breder ut sig och vargen finns nu även utanför Stockholm rapporterar DN idag. Men kanske inte så länge till. Enligt tidigare rapporter öppnar Naturvårdsverket för licensjakt på upp till 100 vargar i vinter. Det vore synd, för enligt filmen How Wolves Change Rivers gör vargen stor nytta i naturen.

Regeringen sägs vara splittrad i frågan om den svenska vargjakten. Miljöminister Åsa Romson är mot beslutet, och har bett landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att upphäva det. Hon anser det oförenligt med Sveriges internationella åtaganden att sätta igång en massiv vargjakt. Sven-Erik Bucht anser dock att verkets beslut ska följas.

Men varför ska man egentligen skjuta vargarna när de gör så stor nytta i naturen? I filmen från den amerikanska naturparken Yellowstone, publicerad av SFG, visar sig vargen vara ytterst nyttiga för den biologiska mångfalden och till och med kunna förändra flodernas lopp.

Enligt filmen så återinplanterades vargen i Yellowstones nationalpark 1995, och det har visat sig vara ett lyckosamt experiment. När toppredatorn etablerat sig följde en kedjereaktion som ledde till en bättre skogstillväxt med fler fåglar och insekter, Bävrar och björnar ökade i antal, liksom en mängd andra arter av smådjur som tidigare hållits tillbaka.

Ja till och med floderna påverkades positivt av vargens närvaro eftersom skogstillväxten minskade jorderosionen och stabiliserade strandbankarna vilket i sin tur ledde till att flodernas lopp stabiliserades. Och hela denna fantastiska utveckling på grund av att vargen återigen fick löpa fritt i naturparken efter 70 års frånvaro.

I Sverige ser vi tyvärr annorlunda på saken. Naturvårdsverkets beslut bygger på målet att Sverige ska ha 270 vargar och att det kan alltså leda till en masslakt på varg med upp till 100 skjutna vargar i vinter, just när landet fått en regering där miljöpartiet ingår som ett av de två regeringspartierna.

Bättre hade man ju väntat sig av en rödgrön regering.

Fas 3 börjar avvecklas 2015

Den kritiserade arbetsmarknadspolitiska åtgärden 

Fas 3 börjar avvecklas 2015. 

Att Fas 3 ska tas bort blev enligt Aftonbladet klart redan två veckor efter valet i en uppgörelse mellan statsminister Stefan Löfven, Socialdemokraterna, och utbildningsminister Gustav Fridolin, Miljöpartiet. Fas 3, eller sysselsättningsfasen som den numera kallas, kom till under alliansregeringens första regeringsperiod och är en av många  kritiserad arbetsmarknadsåtgärd för de som "står längst bort från arbetsmarknaden".

Den glädjande nyheten är det nu formellt beslutats att fas 3 avskaffas. Avvecklingen börjar redan 2015 enligt Johan Dellensjö, politisk sekreterare i Västerpartiets riksdagsgrupp. Vad det innebär är fortfarande mer osäkert. Än så länge har det endast fattats ett konkret beslut i frågan: Anordnarbidraget sänks från 5000 kronor till 2200 kronor per månad. Bara det betyder förmodligen att flera fas 3-anordnare lägger ner verksamheten eftersom det inte längre bär sig att driva en lönsam verksamhet med så låg ersättning per inskriven deltagare. De anordnare som ändå vill vara kvar kommer att få hålla på tills deras avtal går ut. Det är alltså risk för att redan inskrivna Fas 3-deltagare får sitta kvar i systemet i ytterligare något år. Enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen ska programmet vara avvecklat 2016.

Hur det går med Fas 3-deltagarnas rätt till arbetsmarknadsutbildning är fortfarande oklart. Tidigare har ju den som blev inskriven i Fas 3 förlorat rätten till vidareutbildning. Det troliga är att de här rättigheterna utökas igen, eftersom det har sagts att långtidsarbetslösa förutom hjälp till jobb även ska få möjligheter att vidareutbilda sig (se AB:s artikel) men säker kan man inte vara. De långtidsarbetslösa är ingen prioriterad grupp i den nya budgeten och arbetsmarknadsdepartementets fokus ligger enligt deras hemsida på ungdomar och arbetsmiljö.

Hur som helst så blir det en förändring och tanken är enligt Johan Dellensjö att de arbetslösa i stället för att anvisas till Fas 3 ska slussas in i s.k. extrajobb inom välfärden där de ska arbeta med sånt som behöver göras och inte tidigare blivit gjort. Det ska handla om anställningar med kollektivavtalsenliga löner. Detta är, enligt Johan Dellensjö, en mycket bättre lösning än fas 3, eftersom det handlar om riktiga jobb som också ökar chansen att få andra, mer kvalificerade jobb.

TTIP - handelsavtal med politiska konsekvenser

EU-parlamentarikerna Malin Björk (v), Max Andersson (mp), 

Christoffer Fjellner (m)och Lars Adaktusson (kd) deltog i

EU-parlamentets utfrågning om TTIP på Europahuset i
Stockholm.De hade vitt skilda åsikter om avregleringarna och
skiljedoms-klausulen ISDS som ska skydda investerarna.

På Europahuset den 17 oktober diskuterades frihandelsavtalet TTIP. Talare var Henrik Isakson, tf enhetschef och huvudansvarig för TTIP på Kommerskollegium, juristen Annette Magnusson, generalsekreterare på Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut, ordföranden för LRF, Helena Jonsson, och ordföranden för den europeiska konsument-organisationen BEUC, Örjan Brinkman,

Dessutom hölls en paneldebatt med fyra EU-parlamentariker från olika riksdagspartier.

Som jag tidigare har skrivit så är TTIP mer än ett frihandelsavtal, det är ett avregleringsavtal där företrädare för EU och USA vill ta bort hinder och regleringar som de menar kan hämma det fria handelsutbytet mellan de båda unionerna. De vill också skapa nya marknader genom öppna upp större delar av den offentliga sektorn för upphandlingar av privata investerare. Målet är ökade vinster för företagen, och i en utredning beställd av EU-kommissionen har Centre for Economic Policy Research kommit fram till att avtalet kan leda till en ökning av EU:s ekonomiska produktion med 0,5 % fram till 2027.

Förhandlingarna sker i största hemlighet och alla dokument är hemligstämplade. De företrädare för nationella intressen som får tillgång till informationen har tystnadsplikt. De får sitta i ett speciellt rum utan tillgång till papper eller elektroniska hjälpmedel och har ingen chans att dokumentera den information de får.

Dessutom vill företagen ha en investeringsskyddsklausul, ISDS, som ska ge dem rätten att via ett skiljedomsförfarande överklaga politiska beslut som kan hota deras förväntade vinster. Denna klausul verkar bli den verkliga stötestenen i förhandlingarna, eftersom den skulle kunna bli ett medel för att förhindra politiska beslut kring frågor som rör t.ex miljö och arbetsrätt. Klausulens vara eller inte vara är redan nu föremål för diskussion och Anders Lindberg skrev i går i Aftonbladet att ISDS troligen omöjliggör en uppgörelse om handelsavtalet. Men enligt Anette Magnusson på Stockholms handelskammare finns de ingen anledning att oroa sig för ISDS som är en helt normal tvistlösningsmekanism som främst kommer att användas för att förhindra exproprieringar.

Helena Jonsson verkade däremot oroad. Avregleringarna av t.ex jordbrukspolitiken har varit föremål för studier av LRF och enligt Helena Jonsson skulle utfallet i dagens läge bli negativt för det svenska jordbruket och den svenska livsmedelsindustrin. Med vårt omfattande djurskydd och höga krav på livsmedelshantering riskerar svensk livsmedelsindustri att konkurreras ut av den billigare amerikanska hanteringen med stor antibiotikaanvändning, tillväxthormoner, giftiga besprutnings-medel och GMO-manipulerade grödor. Även Örjan Brinkman från BEUC hade farhågor om att konsumentskyddet kan komma att försämras kraftigt, inte minst när det gäller digitala rättigheter. Det är känt att parterna diskuterat att föra in delar av det av Europaparlamentet tidigare nedröstade ACTA-avtalet i TTIP.

Är TTIP ett bra avtal? Om det rådde delade meningar bland EU-parlamentarikerna. Malin Björk från Vänsterpartiet menade att det som beskrivs som ett borttagande av hinder och regleringar egentligen är ett avskaffande av viktiga lagar som gäller skyddet för arbetare, miljön, djur- och livsmedelshantering och farliga kemikalier som europeiska organisationer och medborgare har kämpat i åratal för att få igenom. Därför måste vi, ansåg hon, kräva att avtalets regler läggs på en högsta nivå snarare än en miniminivå om det överhuvudtaget ska vara gångbart. Max Andersson ifrågasatte om det är så smart att hemlighålla avtalets innehåll eftersom betydande delar av regelverket ändå måste röstas igenom i varje parlament innan avtalet kan godkännas. Moderaternas Christoffer Fjellner menade att förhandlingarna är öppna eftersom förhandlingsmandatet publicerats medan kristdemokraten Lars Adaktusson mest verkade vara arg på Björk och Andersson för att "de där" som han uttryckte det, vill stoppa eller kraftigt försämra ett avtal som har så många fördelar för den europeiska tillväxten.

Bland de talare som saknades under utfrågningen var företrädare för fackförenings- och miljörörelsen, områden som av allt att döma kommer att påverkas kraftigt om avtalet går igenom, och det gjorde att seminariet gav en ofullständig bild av hur TTIP egentligen kommer att påverka viktiga delar av våra liv.

Är det Ryssland eller NATO som kränker våra vatten?

1982 pågick jakten på en rysk u-båt i Hårsfjärden för fullt
men i efterhand framstår det inte som lika glasklart vilken

nationalitet den undervattensfarkost som kränkte svenska 

vatten hade.

Ubåtsjakten i Stockholms skärgård pågår återigen för fullt, och tidningarna är fulla av spekulationer och frågor av typen "Vad är det för farkost?", "Främmande undervattensverksamhet trolig" och "En inkräktare kan trycka på botten". Nödsamtal gick till Ryssland". Vissa återhållsamma röster finns också i presskören, t.ex Skånskan.se:s artikel Vänta med slutsatser.

Själv har jag försökt ställa en fråga till Rysslandsexperten Jakub Swiecicki från Utrikespolitiska institutet som chattar på Aftonbladet just nu. Tyvärr har AB fått problem med sin chattfunktion så jag har inte hunnit få svar på min fråga av experten på Rysslands närvaro i Östersjön än, men ungefär så här löd den: Nu råder återigen full kalabalik på försvarsfronten. Man jagar en u-båt i Stockholms skärgård och alla experter har bestämt sig för att den är rysk. Men hur vet man att den är rysk? När det begav sig förra gången, i början av 80-talet, så visade det sig att det var NATO-ubåtar som kränkte våra vatten för att testa vår försvarsvilja. Det hävdade åtminstone USA:s före detta utrikesminister Caspar Weinberger i  en intervju i TV-programmet Striptease enligt en artikel i Aftonbladet från den 8 mars 2000.

Frågan är alltså om försvaret och medierna just nu har tillräckligt med information för att kunna fastslå vilken nationalitet u-båten man jagar i Kanholmsfjärden har, eller om det verkligen är en främmande u-båt. För en större exposé om styrkeförhållandena i Östersjöområdet hänvisar jag till Anders Romesjös utmärkta artikel på jinge.se idag,Varifrån kommer det stora krigshotet?

Christer och Filippa fick sparken från SLL!

Torbjörn Rosdahl fick fick fortsätta
som finanslandstingsråd i SLL. Han
anses vara en skicklig förhandlare
som kan jobba över blockgränserna.

Alliansen har lyckats behålla makten i Stockholms läns landsting trots ett tapp på 8,7 % av rösterna. Nu låter man kvasten gå och rensar ut de politiker som inte har hållit måttet. Ilskan över vårdskandaler och underskotten i SLL har lett till att både sjukvårdslandstingrådet Filippa Reinfeldt och trafiklandstingsrådet Christer Wennerholm har fått lämna sina poster. Filippa valde att avgå från jobbet som sjukvårdslandstingråd och lyckades inte bli vald till finanslandstingsråd och lämnar därför politiken med omedelbar verkan. Enligt DN låg det internt missnöje bakom hennes nederlag. Spårvagnsgeneralen Christer Wennerholm har fått sparken. M-veteranen Torbjörn Rosdahl behåller sin plats som moderat finanslandstingsråd.

Det är naturligtvis tråkigt att det inte blev maktskifte i SLL, när både riksdagen och kommunen fick rödgrönt styre, men förändringarna är ändå positiva. Nya allianspolitiker, förhoppningsvis med större ekonomisk kompetens tar nu över och får försöka få ihop pengar till driften av SL och länets sjukhus som beräknas gå med ett sammantaget underskott på nästan 1 miljard.

Nya skattehöjningar eller taxehöjningar eller både ock är att vänta. De planerade utbyggnaderna av spårvägar och tunnelbanelinjer i regionen får skjutas på framtiden i väntan på hållbar finansiering. Ett annat problem är utvecklingen av Nya Karolinska Solna, det nya, toppmoderna universitetssjukhus, projekterat, byggt och drivet av privata företag som varit Filippas baby och där kostnaderna anses skena okontrollerat. I slutet av 2013 beräknades byggkostnaderna bli minst två miljarder dyrare än beräknat och den totala prislappen för byggande och drift under 30 år förutsägs hamna på minst
50 -70 miljarder. Projektet har också kritiserats för att det ger färre vårdplatser än tidigare.

Det ska bli spännande att följa utvecklingen av SLL:s verksamhet under nästa mandatperiod.

Kungen får flyga från Arlanda i framtiden

Så här kan det se ut på Bromma flygplats i framtiden om de
rödgröna får bestämma. 50 000 bostäder planeras efter 2022.

Praktsvek, dråpslag och vansinne. Det är tre av de starka substantiv som förespråkarna för Bromma flygplats använde när informationen om att den politiska majoriteten i stadshuset planerade att utreda möjligheterna att lägga ner Stockholmsregionens mest centrala flygplats offentliggjordes.

Bakgrunden är ett vallöfte från V och MP i Stockholms stad om arbeta för en nedläggning av Bromma flygplats om de fick makten i stadshuset.

Efter valet kunde de rödgröna med stöd av feministiskt initiativ bilda ett majoritetsstyre i Stockholms stad. Nu har mp och v uppenbarligen fått med sig socialdemokraterna på att göra en utredning kring hur nedläggningen av Bromma flygplats skulle kunna gå till. Utredningen ska vara klar i oktober 2016 och målet är att flygplatsen ska vara stängd 2022.

Fördelarna är flera: Minskat buller och bättre miljö för de boende i området, som är ett av Stockholms kommuns mest tätbebyggda. Risken för en flygkrasch i ett tätbefolkat urbant område minskar. Stängningen är tänkt att följas av ett byggprojekt med 50 000 nya lägenheter på den lediga marken, vilket kraftigt skulle öka utbudet av bostäder i Stockholms kommun. Dessutom leder en omdirigering av flygtrafiken till ett bättre utnyttjande av Arlanda flygplats som då blir huvudflygplats för hela regionen.

Nackdelarna är främst längre avstånd till och från flygplatsen för affärsresenärer, regeringen och kungen, men eftersom kommunikationerna är så väl utbyggda borde det vara tämligen lätt för vår styrande elit att ta sig till Arlanda. Det finns tydligen ett problem med kapaciteten på den tredje landningsbanan, men om det löses finns det inga hinder för att trafiken utan problem ska kunna omdirigeras till Arlanda.

Det är ett bra beslut med tydlig miljöinriktning som kommer att få stora fördelar för hela Stockholmsregionen inte minst ur bullersynpunkt. Innan beslutet kan tas måste även riksdagen säga sitt, vilket gör att planerna än så länge är osäkra, men en tydlig riktning mot en stängning har ändå angivits. Förhoppningsvis får vi snart ytterligare ett område nära Stockholms centrum som kan ge husrum åt de många bostadslösa.

TTIP - ett hot mot vår demokrati och miljö!

TTIP-avtalet handlar om så mycket mer än handel. TTIP är ett
avregleringsavtal som påverkar arbetsrätt, konsumentskydd
och miljöskydd. Och det sker utan att medborgarna får insyn.

Nu står det klart att frihandelsavtalet TTIP (Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar) som just nu förhandlas mellan EU och USA kommer att få långtgående konsekvenser för medborgarna i de berörda länderna.

Tänk er att gränsvärden för skadliga kemikalier i hygienprodukter och kosmetika och begränsningen av av hormonstörande kemikalier, t.ex ftalater i leksaker tas bort med ett penndrag. Tänk er att Sverige översvämmas av GMO-modifierade livsmedel, klordoppade kycklingar och kött fullproppat med antibiotika och tillväxthormoner. Tänk er att det blir restriktioner på offentliga inköp som främjar lokala och hållbara produkter.

Och när vi  fått våra politiker att lagstifta om en skärpning av reglerna för livsmedelshantering eftersom människor blir sjuka eller dör av maten de äter så stäms Sverige av multinationella bolag som anser att regleringen hotar deras förväntade vinster

Allt detta och mycket mer kan bli verklighet om det transatlantiska frihandelsavtalet som just nu förhandlas mellan EU och USA går igenom. EU och USA har redan avskaffat eller sänkt de flesta tullarna, därför siktar avtalet främst mot att likrikta och standardisera regler och lagar, märkningar och godkännadeprocedurer över Atlanten. Det betyder att EU:s regler och standarder inom flera områden som t.ex matsäkerhet, konsumentskydd och miljö riskerar att sänkas eller avskaffas. Målet för avtalet är en avreglering så att industrin ska kunna sälja fler produkter utan besvärande lagar och restriktioner.

Genom reglerna om investerarskydd (ISDS) kommer utländska företag att kunna stämma stater som vill  genomföra en politik som går ut över investerarens förväntade vinst.

Förhandlingarna om TTIP-avtalet har pågått bakom lyckta dörrar sedan 2013. Medborgarna och civilsamhället har vägrats tillträde till förhandlingarna och har fortfarande bara tillgång till ett antal läckta dokument från förhandlingarna. Enligt Rikard Allvin, politisk sekreterare för Miljöpartiet i EU-parlamentet, har endast vissa av parlamentets ledamöter tillgång till delar av dokumenten, och de har absolut tystnadsplikt. I den mån de får information kan de alltså inte kommunicera med sina väljare kring de här viktiga frågorna. Samtidigt har läckta dokument från EU-kommissionen beskrivit kommissionens strategi för hur TTIP ska kommuniceras positivt!

Frågan om avtalets utformning och förhandlingsparternas hemlighetsmakeri är en het potatis i flera EU-länder, men i Sverige har debatten hittills inte varit särskilt omfattande. Svenska Journalistförbundets ordförande framförde nyligen kritik mot att avtalet inte skildras i svensk press. Nu verkar det dock som om intresset i Sverige för TTIP och dess konsekvenser ökat något. Bland annat kommer EU-parlamentet att ha ett seminarium om frågan den 17 oktober på Europahuset i Stockholm. Organisationerna Jordens vänner, March against Monsanto och FIAN har anslutit sig till den internationella kampanjen Stop TTIP CETA TISA som består av en allians av gräsrotsorganisationer som ägnar sig åt att samla och förmedla information, ordna kampanjer och protestaktioner, samla in namnunderskrifter och trycka på politiker i EU-parlamentet och nationella parlament att säga nej till avtalet. Förhoppningsvis deltar allt fler svenskar i liknande aktioner mot ett hemligstämplat avtal som hotar både demokrati och miljö.

Ska Sverige skärpa lagstiftningen mot terroristbrott?

Före detta Guantamofången Moazzam Begg är
ett offer för en godtycklig terroristlagstiftning.
Han anklagades och fängslades för terrorbrott
trots att brittiska underrättelsetjänsten känt till
och godkänt hans resor till Syrien. 

I den uppjagade stämning som råder efter jihadistgruppen IS framryckning i Irak och Syrien passar politiker lite överallt på att föreslå skärpt lagstiftningen för terroristbrott, mot de medborgare som sökt sig till stridsområdet.

Efter USA:s destabilisering av Irak under ockupationen 2003-2012 har området utsatts för en våldsvåg av sällan skådat slag som nu kulminerar med att den sunnitiska jihadistgruppen IS lägger under sig allt större områden, både i Irak och det lika instabila Syrien, sedan flera år förhärjat av ett blodigt inbördeskrig. Detta har naturligtvis lett till reaktioner.

På nätet och TV sprids videofilmer där IS halshugger engelsmän och amerikaner som arbetat i området, vilket ytterligare ökar ilskan och skräcken hos de västerländska mediekonsumenterna. Tidningarna späder på med dramatiska rapporter från syriska Kobane och Irak, där IS våldsdåd skildras i detalj. Språket är våldsamt och artiklarna innehåller ständigt ord som terrorgrupp, skräckvälde, Al Quaida, våldsamma terrorister, hot mot världsfreden. IS påstås hota stabiliteten i västvärlden genom att muslimer från Europa reser till Syrien och tar värvning hos jihadisterna. För Sveriges del aktualiserades frågan efter en artikel i SvD för några veckor sen, där en källa hävdade att åtta somaliska flickor rest till Syrien för att ansluta sig till IS. Hur hög sanningshalten i detta påstående egentligen är är fortfarande obesvarad, men dagen efteråt lade dåvarande demokratiministern Birgitta Olsson fram sitt förslag om skärpt svensk terroristlagstiftning mot svenskar som reser till Syrien för att delta i terrorismträning utomlands. I hastigheten glömde hon att terroristlagstiftning oftast är mycket godtycklig och svår att förena med rättsstatens principer. Hur bevisar man t.ex att en person genom att resa till Syrien för att delta i inbördeskriget med dess uppsjö av stridande grupper och humanitära organisationer faktiskt gjort sig skyldig till terrorbrott?

I veckan publicerade de brittiska tidningarna flera artiklar om den tidigare Guantanamofången och nuvarande människorättskämpen Muazzam Begg som suttit fängslad i Belmarshfängelset i sydöstra London i sju månader, oskyldigt anklagad för terrorbrott. Begg är upprörd över att man  med stöd av brittisk terroristlagstiftning griper så många som på senaste tid återvänt till Storbritannien från resor till Syrien, även de som vänt ryggen åt IS. Det handlar oftast om unga, brittiska muslimer som kan få fängelsestraff på upp till 15 år om de (i slutna rättegångar) befinns skyldiga till samröre med terroriststämplade grupper.

Även i Sverige har frågan som tidigare nämnts varit upp till debatt. Efter valet har arbetet avstannat och det finns idag inget konkret förslag till en skärpt, svensk terroristlag. Låt oss hoppas att Sverige även i fortsättningen slipper den här typen av människorättskränkande lagstiftning. Vad Mellanöstern behöver nu är insatser för fred, inte det eskalerande våld som leder till mer blodspillan och i förlängningen en ännu mer ohanterlig flyktingvåg.