Kära, reaktionära, bilälskande göteborgare, vad har ni gjort?

Göteborgarna väljer bilen framför renare luft och bättre klimat. 

Att göteborgarna har varit missnöjda med trängselskatten för bilar är ingen nyhet, speciellt inte för den som ofta besöker staden och dess invånare. Särskilt arga har de varit för att betalstationernas placering inte gett någon möjlighet att ta en omväg runt det avgiftsbelagda området, till skillnad från stockholmarna som ju kunnat välja att ta Essingeleden runt innerstan och därmed undkomma trängselskatten.

Att det blev så är faktiskt helt logiskt eftersom tanken med trängselskatten i Göteborg var att den skulle bidra till att finansiera det västsvenska paketet, en utbyggnad av pendeltågstunnel, vägtunnel och bro samt en förbättring av kollektivtrafiken. Projektet började diskuteras redan 2009 och väckte till att börja med ett ramaskri bland stora delar av invånarna.

Nåväl, efter en livlig politisk debatt genomfördes trängselskatten ändå med stöd av både de rödgröna och Alliansen i kommunfullmäktige och åtgärder vidtogs för att förbereda för det västsvenska paketet som varit statens lockbete för miljöanpassningen. Göta älvbron måste renoveras och en förbättring av kollektivtrafiken är av nöden eftersom de  avgudade spårvagnarna inte längre fyller det behov av effektiva offentliga kommunikationer som behövs i en modern storstad.

Protesterna över beslutet skulle kanske ha gått i stå om det inte varit för en stridbar chefredaktör vid namn Frida Boisen som via sin plattform på kvällstidningen GT lyckats organisera en framgångsrik kampanj mot trängselskatten som slutligen ledde till en folkomröstning i frågan i samband med riksdagsvalet i söndags. Efter invånarnas nej fattas nu 14 miljarder kronor som skulle varit en del av finansieringen i det västsvenska paketet.

Vilka idioter, säger de nej till den jättestora infrastruktursatsningen som staten erbjudit, var min första tanke även om misstanken funnits där länge. Senast jag var på besök fick jag höra att man trodde att ja-sidan i folkomröstningen skulle vinna nu när folk hunnit vänja sig vid skatten. Nejet var dock inte helt oväntat då stadens position som centrum för biltillverkningen i Sverige gör dem extremt beroende av bilar för sina inkomster. Här rullar stora, glassiga Volvobilar och SUV:ar längsmed stadens gator och ut på E6:an där de fastnar i köerna vid Tingstadstunneln bakom Volvolastbilarna som går med frakter till norra Bohuslän och Oslo. Och en stor del av göteborgarna är på något sätt beroende av Volvo eller dess underleverantörer för sin inkomst. Den som är anställd på företaget får köpa en Volvobil till fördelaktigt pris, klart att man inte vill avstå från att köra omkring med den när man har chansen. Från Volvo har också uttalats kritik mot att "kommunen vill att man ska lämna bilen hemma".

Samtidigt är Göteborg en av de städer som antas komma att drabbas tidigaste av havshöjningen som är en följd av atomosfärens uppvärmning, ett faktum som göteborgarna ännu inte riktigt verkar ha tagit in. Havsnivån runt våra kuster väntas stiga en meter på 100 år och värst kommer städerna i södra Sverige att drabbas. Den kritiska tidpunkten för Göteborg väntas inträffa redan 2020 och det finns diskussioner om en skyddsvall. Tyvärr verkar det inte finnas en medvetenhet om klimatfrågans allvar bland stadens invånare, inte heller en längtan efter renare luft, trots att man ofta klagar över luftföroreningarna.

För att citera Eva Franchell i Aftonbladet: Göteborg framstår plötsligen som så hopplöst gammaldags. Mot miljö och modernitet på väg mot gårdagen. De har i stället valt att  följa Volvos gamla motto: Jag rullar.